Produkter > Produkter > Juice/Dryck/Smoothie

Juice/Dryck/Smoothie

Att göra juice av frukt har människor ägnat sig åt sedan urminnes tider. Näst efter thé är apelsinjuice idag den mest kända drycken i världen. Handeln med juice har ökat markant de senaste åren, dels som ett resultat av den globala välfärdsutvecklingen och det allt mer ökande intresset för en hälsosam livsstil, och dels genom den tekniska utvecklingen inom produktionen. Men fruktindustrin har även en mörk baksida som framförallt drabbar de människor som arbetar med att odla frukten - förekomsten av kränkningar av mänskliga rättigheter står i kontrast till associationer om hälsa och välmående.

Se även:
Leverantörer av Juice/Dryck/Smoothie
Läs mer här:
FLO:s fakta om juice

Apelsin, äpple, ananas och grapefrukt är de vanligast förekommande frukterna i juice, och produktionen lokaliseras till olika länder beroende på fruktsort.

Dåliga arbetsförhållanden och låga löner

En stor andel av frukten som används i juice odlas på stora plantager i utvecklingsländer. Arbetsförhållandena på plantagen är ofta dåliga och lönerna så pass låga att de inte täcker de anställdas mest grundläggande levnadsomkostnader. Ytterligare svårigheter för plantageanställda inom fruktindustrin är frånvaron av hälsofrämjande insatser och socialförsäkring. De flesta som arbetar inom fruktindustrin är säsongsanställda vilket innebär att de endast är anställda under en bestämd period för att skörda frukten. De säsongsanställda befinner sig ofta i ett utsatt läge gentemot sin arbetsgivare och har ofta sämre arbetsförhållanden än de fast anställda på plantagen.

Fallande och instabila priser

Juicefrukter odlas inte bara av anställd arbetskraft på plantager, utan även av enskilda odlare inom småskaligt jordbruk. Likt situationen med många andra råvaror har fruktodlarna påverkats negativt av de fallande och instabila marknadspriserna. Odlarna har svårt att stå sig i konkurrensen gentemot de stora företagen och producenterna inom industrin, vilket skapar få möjligheter att kunna upprätta handelsförbindelser och få sina produkter sålda på världsmarknaden. De enskilda odlarna äger oftast inte utrustning för att kunna processa den odlade frukten till juice, vilket innebär att frukten måste gå genom fler mellanhänder som själva tar en stor del av vinsten, på odlarnas bekostnad. Inte sällan tvingas odlarna sälja sin skörd för priser som ligger under själva produktionsomkostnaderna.

Vad gör Rättvisemärkt?
Fairtrade/Rättvisemärkt arbetar för att komma tillrätta med ovan nämnda problematik, genom att ge plantageanställda och odlare möjlighet att förbättra sina arbets- och levnadsförhållanden. Den första Fairtrade-juicen lanserades 1999 och försäljningen har ökat årligen sedan dess. Det finns drygt 24 certifierade producenter i Latinamerika, Centralamerika och Afrika, med Kuba och Brasilien som största enskilda producentländer. Idag går det att köpa Fairtrade/Rättvisemärkt juice gjord på äpple, banan, grapefrukt, guava, lime, mandarin, mango, apelsin, ananas och passionsfrukt.

Fruktjuice är en av de produktgrupper där det finns kriterier för såväl anställd arbetskraft som för enskilda odlare. Detta innebär att det finns Fairtrade-certifierade plantage såväl som kooperativ.

Kriterier för juice

Kriterierna för bananer följer FLO:s generella kriterier men har även produktspecifika kriterier som bland annat innehåller:

• Uttryckliga regler för kemikaliehantering inklusive hälsofrämjande åtgärder
• Regler för långsiktiga handelsrelationer
• Angivelser för ett minimipris som alltid ligger över produktionskostnad och världsmarknadspriset. Minimipriset för fruktjuice är satt för varje enskild frukt och i vissa fall kan priset skilja sig mellan producentländerna.
• En premie betalas ut till producenten med syfte att stimulera lokal samhällsutveckling och investeringar i jordbruket. Kooperativets medlemmar/plantagearbetarna bestämmer själva vad de vill använda premien till, så länge beslutet inte strider mot kriterierna. Exempel på vad premien har använts till hos några av producenterna: skolbygge i lokalsamhället, fonder för utlåning av mikrokrediter, investeringar i ekologiskt jordbruk eller i produktionsfaciliteter, diversifiering av grödor för att öka inkomstmöjligheterna.